Visst är det något särskilt med dialekter. De förmedlar mer än bara språk – de bär på historia, tillhörighet och personlighet. I det nya verket Småländska – orden och grammatiken tar språkforskarna Carl-Erik Lundbladh och Gunlög Josefsson med oss på en resa genom det språkliga landskapet i Småland, ett landskap rikt på variationer och uttryck.
En dialekt – eller hundra?
Vad innebär det egentligen att tala ”småländska”? Svaret visar sig vara komplext – eller rentav omöjligt att ge. I praktiken finns det inte en enda småländska, utan ett helt spektrum av dialekter, formade av traktens topografi och historia.
I sitt verk lyfter författarna fram allt från unika ord till annorlunda grammatisk struktur. Här finns uttryck som klöva (hugga ved), juse (ljus) och användandet av di istället för de. Men läsaren bjuds också på en fördjupad förståelse av hur verb böjs olika i trakter bara någon mil isär. Ett fascinerande exempel på levande språkutveckling.
Språket som historia och identitet
De båda författarna har lång erfarenhet av språkforskning. Carl-Erik Lundbladh har tidigare kartlagt skånska och blekingska uttryck, medan Gunlög Josefsson är specialiserad på syntax. I Småländska förenar de sina kunskaper för att dokumentera en dialektal värld i förändring.
Språket förskjuts nämligen ständigt, inte minst under trycket från riksspråk, urbanisering och digitala medier. Medan dialekterna bland äldre hålls levande i samtal över kaffekoppen, tappar yngre generationer ofta det specifika tonfallet. Därmed spelar denna bok en viktig roll som språkligt minnesarbete.
Mellan Madicken och Moberg
Litteraturen speglar ofta de dialektala skillnaderna. Från Astrid Lindgrens lekfulla ”bäre” till Vilhelm Mobergs allvarsamma ”dära” skildras inte bara miljö, utan även språklig identitet. Genom att läsa Småländska får man känna klangen av de röster som en gång befolkade gårdar, grusstigar och skogslandskap i södra Sverige.
Enligt professor David Håkansson vid Uppsala universitet, som rekommenderar boken varmt, är detta ett verk som tilltalar både språkvetare och allmänheten. Den rymmer både kunskap och känsla – för dig som är nyfiken på dialekternas roll i samtiden.
Ett språklandskap värt att bevara
Dialekternas framtid är oviss. De förenas och bleknar i takt med att standardiseringen breder ut sig. Det finns självklart fördelar med en enhetlig svenska – men något går också förlorat. I varje dialekt finns ett minne, en ton, ett sätt att tänka och förstå världen.
Böcker som Småländska – orden och grammatiken verkar som länkar mellan förr och nu. Genom noggrann dokumentation och engagerande berättande erbjuder de en chans att höra ekon av ett försvinnande språklandskap. Kanske är det ett verk att läsa i sommar, när du vill fördjupa dig i språkliga skatter från Småland.
Vad är ditt bästa dialektord?
Kanske har du ett ord från barndomen som fastnat – ett uttryck från en gammal moster eller ett ord värt att bevara? Oavsett om det är småländskt eller från en annan del av Sverige, börjar bevarandet ofta med just: en berättelse vid kaffebordet.
- Vilket dialektord ligger dig varmast om hjärtat?
- Har du hört någon säga ”dära”, ”juse” eller ”klöva”?
- Dela med dig – dialekten lever så länge vi berättar!