När solen står högt och dagarna långsamt flyter förbi– vad passar bättre än att sjunka ner i en bok där språket verkligen får spela huvudrollen? I år har Språktidningen samlat boktips från 23 språkexperter – från forskare och översättare till författare – och de bjuder på en läslista utöver det vanliga. Det handlar inte bara om bra berättelser, utan om böcker där själva språket är navet: som verktyg, spegel, lekplats och ibland ett slags huvudperson i sig. Vad sägs om ekologisk science fiction, glödande dialekter och tankeväckande språksociologi? Här hittar du inspiration som både kittlar intellektet och väcker känslor.
Där språket skapar (och förändrar) världen
Fiction kan göra mycket. Men ibland blir språket i sig helt avgörande för berättelsen – inte bara som ett verktyg, utan som något som styr hur vi uppfattar verkligheten.
Ta Ursula K. LeGuin till exempel. Hennes roman Där världen kallas skog från 1976 må handla om en främmande planet, men idéerna i boken är väldigt jordnära – och djupt språkliga. Hon använder berättelsen som en sorts experimentverkstad för Sapir–Whorf-hypotesen – tanken att språket vi talar påverkar hur vi tänker. Resultatet? En gripande science fiction-kommentar till Vietnamkriget som än idag fungerar som en slags ekologisk språkanalys.
På ett helt annat plan jobbar Magnus Florin i sin kortroman Syskonen. Den är sparsmakad, nästan tyst – full av korta dagboksfragment som viskar snarare än ropar. Läsaren får fylla i känslorna mellan raderna. Olle Josephson lyfter även fram Tage Aurells verk från 1940-talet, där uttryck som ”mor sin” och ”nerpå posten” bär på hela landsbygdens kollektiva språkminne. Här är varje formulering laddad med historia.
Dialekt som litteraturens kompass
Det är lätt att romantisera dialekter – men här handlar det inte om nostalgi, utan om identitet, musik, rytm.
Siv Strömquist tipsar om Mattias Timanders Din vilja sitter i skogen, som låter norrländsk talspråksrytm bära berättelsen. Lika mycket ett språkporträtt som en roman, där vi får följa hur språket speglar livet – först i Kiruna, sedan i Stockholm.
Översättaren Martin Persson lyfter fram ett nästan pedagogiskt exempel på dialekt i litteratur: den svenska versionen av Väinö Linnas Okänd soldat. Här används olika svenska dialekter för att återspegla originalets språkliga bredd i finska – och samtidigt ge liv åt de östsvenska folkmålen, ofta osynliga i samtidslitteraturen.
För den som vill gå ännu djupare ner i dialektmyllan rekommenderar språkforskaren David Håkansson Småländska – orden och grammatiken av Lundbladh och Josefsson – en bok som visar att variationen i vår svenska är större än vi tror, långt bortom Bullerbyns lera och lingon.
Flerspråkighetens verklighet – och politiken i våra ordval
Vardagen för många är inte enspråkig – och litteraturen börjar nu i allt högre grad spegla det.
Adrian Pereras Alla mänskorna ha problemen, ett tips från Finlandsinstitutets Wivan Nygård-Fagerudd, är ett språkporträtt av ett flerspråkigt Finland idag. Här kastar sig berättelsen ledigt mellan svenska, finska, singalesiska och engelska – beroende på vem som pratar, och varför. Det är kodväxling som litterärt grepp, men också som verklighet.
Sociologin kliver in i språket i Didier Eribons Tillbaka till Reims, som Charlotta Seiler Brylla lyfter. Här handlar det om språk som klassmarkör – hur orden vi använder (eller slutar använda) säger någonting större om var vi står politiskt, socialt, till och med emotionellt.
Och för ett mer personligt och smärtsamt perspektiv tipsar Gulistan Kavak om Analfabetism – det osynliga funktionshindret. Genom självbiografiska berättelser och intervjuer förstår vi att att inte kunna läsa inte är ett individens ”problem”, utan det är ett strukturellt glapp – en brist i samhällets större berättelse om inkludering.
Leken med språket – från humor till internet
Språk är också lek, humor och formexperiment. Något några av våra tips verkligen visar.
Anthony Burgess A Clockwork Orange står ofta på listor över litterära språkexplosioner, men missa inte heller hans The Doctor is Sick – där brittisk lingvistik får sig en känga, cockney får fritt utlopp och sjukhusscenerna blir till små föreställningar i språklig excentricitet.
Och så finns förstås klassikern Metaphors We Live By av Lakoff och Johnson, som Karin Milles omtolkar med ett nutida öga. Metaforer, visar det sig, är inte bara prydnader i språket – de formar hur vi tänker, älskar och argumenterar. Att ”gå skilda vägar” är alltså mer än bara ett uttryck – det är ett tankemönster.
Gretchen McCullochs Because Internet, en favorit bland många språkvetare, bjuder på en kärleksfull dissektion av det digitala språket. Här får man lära sig varför versaler kan kännas som att någon skriker, hur punktens ton fallit och sedan återtagit makten – och varför emojier ibland säger mer än tusen ord.
Vad tar vi med oss in i sommaren?
Om det finns en röd tråd i Språktidningens sommartips så är det denna: Språket är aldrig bara språk. Det är verktyg, historia, känsla, makt, tillhörighet – ibland allt på en gång.
Så varför inte låta semesterns läsning också bli en språklig resa? Genom byar i Småland, cockneykorridorer i brittiska sjukhus, flerspråkiga hem i Finland och fjärran planetlandskap där skogen talar olika språk beroende på vem som ser den.
- Släpp in dialekten.
- Låt grammatiken glida lite.
- Lyssna på rytmen i ett främmande språk.
Och fråga dig själv: Vilken bok har fått dig att höra världen på ett nytt sätt?
Kanske finns ditt starkaste språkliga minne i en bok du ännu inte öppnat.