Tänk dig att du sitter i ett väntrum och hör två personer prata engelska. Den ena har en tydlig utländsk brytning, den andra låter som om hen vuxit upp på en gata i London. Plötsligt lägger de båda – oberoende av varandra – till ett extra ord i en mening och säger: ”We celebrate the Christmas.” Du höjer kanske på ögonbrynet. Men bara för den ena av dem.
Det är precis det här som en ny studie från University of Birmingham har tagit fasta på – och vad den avslöjar är både fascinerande och rätt så hoppingivande. Det verkar nämligen som om vi är betydligt mer förlåtande när någon gör ett språkfel – så länge det sägs med brytning.
När fel känns mindre fel
I experimentet fick 60 brittiska modersmålstalare lyssna på olika inspelningar där folk pratade engelska – ibland felfritt, ibland med tydliga grammatikmissar. Rösterna tillhörde både infödda engelsktalande och personer vars modersmål var polska. Och här kommer det spännande: samma grammatiska fel bedömdes som mer irriterande när de kom från någon som lät som en britt än när samma misstag gjordes av någon med utländsk accent.
Det handlar, menar forskarna, om förväntningar. När vi hör någon prata med brytning tänker vi – medvetet eller inte – att engelska troligen inte är deras första språk. Och då har vi lättare att ha överseende. Men när någon talar flytande och låter som en ”native”, ja, då förväntar vi oss (rättvis eller inte) att grammatiken ska sitta perfekt.
Empati i ljudform
Det här säger något djupt mänskligt: vi verkar ha en inbyggd förmåga att ta hänsyn till var någon kommer ifrån – bokstavligen i hur deras röst låter. En brytning fungerar då nästan som en signal: ”Jag anstränger mig för att tala ditt språk.” Och ansträngningen väcker, om man ska tro forskarna, empati snarare än irritation.
Sociolingvisten Rosina Lippi-Green har länge pratat om det här – hur vi ofta kopplar accenter till social status, kompetens och till och med till personlighet. Ibland ses brytningar som tillkortakommanden. Men ännu oftare, särskilt när vi är medvetna om dem i ett positivt sammanhang, blir de en påminnelse om mod och vilja – att våga uttrycka sig fullt ut i ett språk som inte är ens eget från början.
Frågan om språklig rättvisa
Studien berör också något större än bara grammatik och dialekter. Den petar i frågor om språk och inkludering – särskilt relevanta i mångkulturella samhällen som Storbritannien och Sverige. Vem får göra misstag utan att dömas hårt? Vems ord räknas som ”riktiga”? Och var går gränsen för vem som anses ”duga” i ett visst språk?
I Sverige pågår liknande samtal – inte minst när det gäller brytningens roll i jobbsökande, i klassrum och vid kontakt med myndigheter. En utländsk accent kan ibland väcka misstänksamhet. Men lika ofta, visar den här studien, kan den i själva verket skapa förståelse – rentav ömsesidig respekt.
Brytningen som bro
Det finns något poetiskt i tanken att brytningen faktiskt hjälper till att bygga broar snarare än att skapa avstånd. Att höra någon med en annan bakgrund tala vårt språk med egen rytm och klang påminner oss om att språk inte är något statiskt, utan en levande organism – i ständig förändring och förhandling.
Brytningen blir ett hörbart minne av en annan plats, ett annat liv. Den vittnar ofta om mod. Om strävan. Och just därför kanske den får oss att lyssna lite noggrannare, bedöma lite mildare – och minnas att språk är mer än hårda regler och perfekta formuleringar.
Kanske, som studien antyder, är det riktigt mänskliga i en sådan stund inte språkfelet – utan hur vi väljer att möta det.
Kortfattat:
- Forskare vid University of Birmingham har upptäckt att människor är mer toleranta mot grammatiska fel om talaren har en utländsk brytning.
- Samma fel, från en brittiskt klingande röst, döms hårdare.
- Det pekar på hur våra förväntningar påverkar vår språkbedömning – och öppnar upp djupa frågor om inkludering och förståelse.
- Studien ger också nytt ljus åt hur språk och identitet hänger ihop – och varför en enkel accent kan säga så mycket mer än man tror.
💬 Och du då? Finns det någon brytning du alltid tyckt varit särskilt vacker eller fascinerande? Varför det? Dela gärna dina tankar – kanske är även din accent en bro till någon annan.