När Agda Östlund steg in i Sveriges riksdag 1922, var det inte bara som en av de första kvinnliga ledamöterna – det var som en retorisk pionjär som visste hur man vände språket till sin fördel. På pappret var hon politiker. I praktiken? En mästare i att använda orden som både svärd och sköld.
Till skillnad från många av sina samtida manliga kollegor, som spelade efter det politiska regelverket, valde Agda ett annat spår. Hon använde språket för att avslöja, ifrågasätta – och ibland till och med håna – det patriarkala system som hon själv äntligen fått träda in i.
Sarkasm med precision
Redan tio år innan hon klev in i maktens korridorer, gjorde Östlund sin röst hörd i arbetarpressen. I tidningen Morgonbris, en socialdemokratisk tidskrift för kvinnor, skrev hon med vass penna och lika vass tunga. I ett av hennes mest citerade uttalanden från 1912 – mitt i den brännande debatten om kvinnlig rösträtt – sammanfattade hon riksdagens rädsla för förändring så här:
”Med överväldigande bevis lyckades de göra begripligt för första kammaren, att utvecklingen skulle komma att gå alldeles bakåt eller möjligen stanna eller också gå alldeles för fort – vilka tre alternativ äro lika illa.”
Det där? Det är sarkasm på hög nivå. Agda gjorde något genialiskt: hon pekade inte bara ut det absurda i männens argument – hon lät dem avklä sig själva med sina egna ord, bara genom att spegla resonemangen med en ironisk glans.
En röst med många roller
Men Agda var mer än bara en vass penna. Enligt historikern Magnus Gustafson vid Malmö universitet, som har fördjupat sig i hennes retorik, rörde hon sig mellan två tydliga roller i offentligheten.
- Ibland var hon den tuffa amasonen – klädd i politisk rustning, redo att ge sig på konservativa motståndare.
- Men lika ofta tog hon sig rollen som den vårdande modern – en trygg röst som lyfte frågor om hemmet, barnaomsorgen och kvinnors arbetsvillkor.
Hon talade om det personliga som politiskt – långt innan det blev en feministisk slogan. Denna dubbla framtoning var smart taktik i en tid då kvinnor i maktpositioner ofta var misstänkliggjorda. Hon anpassade inte budskapet – men paketerade det på ett sätt som fick fäste.
Orden som vapen och samlingspunkt
För Agda Östlund var språket aldrig bara ett sätt att tala om politiken. Det var politiken. I Morgonbris skrev hon inte bara för att synas – hon skrev för att förändra, för att samla och skapa en känsla av gemenskap inom arbetarrörelsens kvinnor.
Orden var hennes verkstad, men också hennes scen. Hon predikade inte – hon byggde solidaritet, skapade insikter och rörde vid känslor. Hon visste när det krävdes vrede och när en glimt av ironi kunde skära djupare än ilska. Det var retorik som strategi, inte bara som stil.
Glömd i historieböckerna – men aktuell som aldrig förr
Agda Östlund är kanske inte lika välkänd idag som namn som Elin Wägner eller Kata Dalström. Men hennes retoriska skicklighet förtjänar att lyftas fram – särskilt i en tid när det politiska språket återigen står i fokus.
För vad Agda visade – med briljans – är att språk bär på mer än bara information. Det formar identitet. Det avslöjar rädsla. Och det kan bygga rörelser som förändrar samhällen.
Vad kan vi lära oss av Agda?
Att retorik inte handlar om att säga rätt saker för att vinna debatter. Det handlar om att förstå var makten sitter – och hur den talar. Genom att bemästra konsten att tala om livsviktiga samhällsfrågor med både känsla och skärpa, lyckades Agda Östlund något rätt ovanligt: hon skrev inte bara historia – hon skrev om hur man gör den.
Kort om Agda Östlund
- En av Sveriges första kvinnliga riksdagsledamöter (invald 1922).
- Känd för sin vassa, satiriska stil i texter om kvinnlig rösträtt.
- Skrev regelbundet i tidningen Morgonbris, en viktig plattform inom arbetarrörelsens kvinnoorganisering.
- Rörde sig skickligt mellan retoriska roller: den krigiska amasonen och den vårdande modern.
- Hennes retorik handlade inte bara om att övertyga – utan om att skapa gemenskap och förändring.
💬 Diskutera med oss
Vilken historisk person tycker du hade den mest spännande språkliga stilen? Och varför? Tipsa redaktionen eller skriv en kommentar!
📌 Alternativa ingångar till Agdas retoriska arv
- ”Hon gav kvinnan en röst med skärpa och glimt i ögat”
- ”Den retoriska revolutionen i kjol”
- ”Sarkasmen som skrämde första kammaren: Möt Agda Östlund”